*speechless*
go'kväll (:
är du självkritisk? tro det eller ej, men det är faktiskt jag. jag vet precis vad, när och varför jag pratar och skriver som jag gör, sen kan jag ganska ofta släppa den tanken för någon minut eller två och bara säga saker för att jag helt enkelt känner för det. för som sagt, vem är jag och ska behöva förklara eller bevisa allt jag säger och tänker till punkt och pricka? så länge jag kan stå över det jag gör kan folk lägga ner motargumenten. ps. skulle jag däremot prata med USA:s president skulle jag nog tänka efter mitt ordvokabulär en gång till (:
dubbelmoral? jämför dig inte, mannen har förtjänat det, have you?..
haha didn't think so either..
- sen har vi ju den eviga och plågsamma "tvillingdiskussion"
lite kul hur folk alltid verkar vända sig till den andra tvillingen med frågor som inte ens har med honom/henne att göra. "jag fick höra hittan och dittan om din bror" "stämmer det här och det här om honom" liknande frågor tvingas min syster besvara dag in och dag ut. själv tycker jag faktiskt sånt är ganska otappert och lågt. jag menar går jag och ställer frågor om folk till deras mammor istället för att bara komma fram personligen? NEJ, har aldrig hänt och kommer aldrig att hända! har man inte mage nog och fråga personen själv kan man lika gärna glömma frågorna och funderingarna. min syster är värd guld och ska absolut inte behöva tackla era frågor om mig. det är utan att neka ofta negativa omdömen (om just mig) folk vill ha svar på, men tänker de alls på min stackars syster som blir helt ställd av alla dessa puckade frågor om sin EGEN BROR samt känslan att överhuvud taget ens behöva svara? absolut inte! fega otäcka kräk är vad dessa varelser är!
*detta berör så mycket som alla: ge fan i min tvilling när det kommer till saker gällande mig!
förresten.. detta hände senast idag och personen som hade mod nog att fråga förvånade mig riktigt rejält måste jag säga. vad är din ursäkt? vi båda har blogg, vi båda har varandra på msn, vi båda bor i samma område, vi båda har gemensamma kompisar, ska det trots allt detta verkligen behöva vara så svårt att bara fråga mig? jag menar du fick ju "höra" så du skulle ändå inte ha förlorat något på att komma till mig. ibland undrar man alltså..
Jag sökte inte upp din syster DANIEL! Jag såg henne, hälsade, pratade om allt möjligt.. hajjar du? Jag och du umgås inte med samma folk LÄNGRE! Tror du att jag ska komma hem till dig lr ?..
Vet du vad jag undrar? Vilken feg jävel är det som sätter sig bakom en plåtburk och skriver en massa skitsaker utan att veta vad ALLT handla om? Varför kommer inte du fram till mig för?.. Gör inte du samma sak?!
Jag älskar din syster! Bästaste tjejen! Vad du än säger eller tror så skulle jag aldrig göra ngt som sårar din syster.
Du är dum om du tror att du är bättre än mig som sälv skriver på BLOGGEN..
DU CHOCKAR MIG!
Michelle ??
OCH VAD FAN ÄR DITT PROBLEM!?
