paris sörjer
31 augusti 2007 idag ~ och jag är obeskrivligt tom, ledsen och förvirrad måste jag säga. delvis pga att det var prick 10 år sen prinsessan diana av wales tillsammans med pojkvännen dodi al-fayed avled i den tragiska bilolyckan i paris (1997) jag sörjer som ett litet barn. tänk att en så vacker kvinna bara försvann
så där. livet är så himla orättvist ibland - and when you think of it .. life doesn't always make sense :( aja mina tårar lär ju inte återliva henne direkt, utan snarare minnas henne som en av tidernas vackraste människor med ett hjärta
av guld. my sympathy goes out to her family and the whole nation of the united kingdom ♥
vi utförde våra planerade aktiviteter med ettorna idag. och för er som inte riktigt vet vad jag snackar om, så kan jag ju ta en snabb-rewind. didaktus/liljeholmen kör på "lågbudget" iår och satsar istället stenhårt på "lära-känna-aktiviteter"
och skippar alltså därmed årets lilla färd till barnens ö. lite synd faktiskt, då våra aktiviteter inte blev någon storsuccé. haha men hyfsat bra gick det ändå :)
dvs trots en hel del negativa inställningar ..
hade även tänkt att berätta en liten kuslig grej. min granne (kurt) från ungern gick bort för drygt 2 månader sen. han var en äldre herre på ca 80 år (om jag inte minns helt fel) han bodde hursomhelst en våning ovanför oss. vi hade en rätt bra kontakt om man säger så, hälsade glatt vid tvättstugan och hissen när vi sprang på varandra. jag och syrran var två favoriter i hans ögon, då han ända sen vi var tolv alltid (varje år) såg till att ge oss julklappar (varsitt åhlens presentkort värt 150 kr för den som undrar) han var verkligen den bästa tänkbara grannen man någonsin kunnat önska sig, dvs ingen ful liten skruttig gubbjävel som skrek och spotta på en, utan verkligen en med en massa energi och humor ända ner från tåspetsen upp till hårroten. hans dödsbesked kom naturligtvis som en chock för mig, fällde dock konstigt nog inga tårar över "nyheten". igår hände ialf en mycket obehaglig händelse. klockan ska precis slå tolv och jag har gått och lagt mig. ligger på rygg och ser upp mot taket då jag plötsligt hör vacker musik från ingenstans. det första som dyker upp i tankarna är andra världskriget och 30-talet. förknippar det automatiskt med kurt, som då antagligen levde på den tiden. plus att ljudet kom ovanför mig (!!) vad jag vet så finns det typ en invandrare från eritrea eller etiopien och en hårdrockare ovanför mig nuförtiden. så jag ligger där helt skräckslagen. för jag menar ofta att någon av de skulle lyssna på gammaldags musik från 30-talet (?) musiken fortsätter och forsätter och ju längre den fortsätter ju mer slappnar jag av. känner en enorm trygghetskänsla och somnar till slut. jag undrar verkligen: vad kan detta innebära/betyda ?
JAG SAKNAR DIG KURT :( ♥
